Allting är möjligt....

Det som inte går brukar också kunna GÅ, GÅR efter tillräckligt mycket envishet...Hur vi tänker och agerar i livets med & motgång tror jag är avgörande för hur livet ser ut....Vissa saker kan man välja andra hamnar man bara i.....
I höstas skrev jag o berättade om hur det är att vara mamma åt sin pappa..det har ju i INTE alltid varit en enkel uppgift. Under åtta års tid har jag haft en relation men kommunen i den stad han bor. Och även läkaren som är knyten till min pappa.....Läkaren o  jag har varit helt överrens om att han är alkoholist det har även skrivits 2 st LVM som kommunen har ignorerat....Tillslut blir han vräkt det som hände i höstas. Jag blir helt plötsligt ansvarig för något som kommunen borde ta sitt ansvar i!!!! Men jag kavlar upp armarna och åker iväg och löser deras uppgifter....
Han får ett boende i november där jag känner att den ansvarige på enheten fattar vad jag säger. Vi får bra kontakt, äntligen är vi 3 som fattar hur det står till med min pappa. Den ansvarige, jag och hans läkare är överens.....den ansvarige säger redan vid inflyttningen att det här är nog inte rätt ställe för honom????? Det tror inte jag heller......
Nu har det gått några månader....pappa får inte bo kvar där han är....det finns i nuläget inget boende att sätta en äldre alkoholist på någonstans...
Jag har tagit ett beslut tillsammans med den ansvarige på boendet (tack för att du finns) att låta kommunen sköta allt vad detta innebär....
Just för stunden vet ingen vad som kommer hända!!! God man eller inte? Bo på gatan eller inte??
Sverige 2011 är det möjligt! Det skulle varit lättare för kommunen om de för åtta år sedan lyssna med öppna öron på mitt rop på hjälp..... Då skulle även min pappa kunnat få ett värdigare liv...För han är sjuk i sitt missbruk o kan inte se sitt bästa...

http://www.levdittliv.se/2010/09/att-vara-mamma-at-sin-pappa.html

"Lev idag i morgon kan det vara för sent"

Kram Mia